Grundläggande kod

image

Specialtecken

I många script-språk används backslash "\" för att ange att det som följer skall tolkas på ett speciellt sätt. I LaTeX används backslash då man vill generera specialtecken.

Måsvingar, "{" och "}", används för att gruppera ett antal tecken.

Hatt och understreck, "^" och "_", används för upphöjda och nedsänkta tecken.

Upphöjt, nedsänkt och grupperingar av tecken

Formel LaTeX-kod
\(x^2\) x^2
\(x^{2+a} \) x^{2+a}
\(n_1 \) n_1
\(n_{k+1} \) n_{k+1}
\(n_{k+1}^2 \) n_{k+1}^2
\(e^{e^{e^{e^{x}}}} \) e^{e^{e^{e^{x}}}}

Aritmetik

Multiplikationstecken skall enligt konvention antingen inte skrivas alls, som i exemplet \(y=kx+m\); eller så skall man använda en vertikalt centrerad punkt, som i exemplet \(3\cdot 5=15\). Observera att tecken som "*" inte skall användas! I LaTeX använder man \cdot för att åstadkomma en multiplikationspunkt.

I vissa fall kan man använda symbolen \(\times\). En matris med \(n\) rader och \(m\) kolonner är en \(n\times m\)-matris. Koden \times används i LaTeX för symbolen \(times\).

Roten ur skrivs med kommandot \sqrt{uttryck}. Kommandot \sqrt[n]{uttryck} används för \(n\)-te roten.

Roten ur ett tal kan enligt definition aldrig vara negativ, däremot så kan en andragradsekvation ha antingen en negativ eller en positiv lösning. Exempelvis så ges lösningen till ekvationen \(x^2=4\) av \(x=\pm2\). Tecknet \(\pm\) skrivs i LaTeX med kommandot \pm.

För att skriva bråktal används koden \frac{ det som står i täljaren }{ det som står i nämnaren}. Då formler skrivs in i löpande text, så kallade inline-formler, trycks formeln ihop för att inte mellanrummet mellan raderna skall bli för stort. Hoptryckta bråktal kan se konstiga ut och därför finns ett specialkommando för att skriva bråktal i displaystyle trots att de står i löpande text, kommandot heter \dfrac.

This is a squashed inline fraction \(\frac{2}{3}\), written using the code \frac{2}{3}.
This is an inline fraction in displaystyle \(\dfrac{2}{3}\), written using the code \dfrac{2}{3}.
Formel LaTeX-kod
\(3\cdot5=15 \) 3\cdot5=15
\(n\times m \) n\times m
\(\pm 2 \) \pm 2
\(2\div 3 \) 2\div 3
\(\frac{2}{3} \) \frac{2}{3}
\(\sqrt{2} \) \sqrt{2}
\(\sqrt[3]{8}=8^{\frac{1}{3}}=2 \) \sqrt[3]{8}=8^{\frac{1}{3}}=2
\(\frac{2/3}{4/5} \) \frac{2/3}{4/5}
\(\frac{\frac{2}{3}}{\frac{4}{5}} \) \frac{\frac{2}{3}}{\frac{4}{5}}
\(\frac{\dfrac{2}{3}}{\dfrac{4}{5}} \) \frac{\dfrac{2}{3}}{\dfrac{4}{5}}

Standardfunktioner

Enligt konvention skrivs variabler som kursiverade. Då man använder "math-mode" i LaTeX kursiveras därför all vanlig text. I vissa fall skall texten inte kursiveras. Ett sådant exempel är standardfunktionerna, dessa skall inte kursiveras.

Formel LaTeX-kod
\(lne^x = x \) (fel enligt konvention) lne^x = x
\(\ln e^x = x \) (rätt enligt konvention) \ln e^x = x (notera blanksteget efter \ln)

Det finns motsvarande kommandon för alla standardfunkktioner, här är några exempel:

\sin \cos \tan \arcsin \arccos \arctan \ln \log

Text i "math mode"

Ibland vill man ha icke-kursiverad text i "math-mode".

Formel LaTeX-kod
\( 3\text{ apples}\times 5\text{ apples} \) 3\text{ apples}\times 5\text{ apples}

Parenteser

Eftersom matematiska uttryck ofta varierar i höjd, behöver man ibland parenteser som tar hänsyn till en avvikande höjd. Om man anger att en parentes består av en vänsterparentes samt en högerparentes, så räknar LaTeX ut höjden på uttrycket mellan dessa parenteser och korrigerar parentesstorleken. Man anger sådana parenteser genom att lägga till kommandona \left och \right. Lägg märke till att bägge kommandona behövs, annars kan programmet inte avgöra vilket uttryck som befinner sig innanför parenteserna. I vissa fall vill man anpassa endast en parentes till ett uttryck, man kan då lägga in en osynlig parentes på ena sidan. En osynligt vänsterparentes får man genom att lägga till en punkt, dvs med kommandot \left..

Vissa parenteser skrivs med sedvanliga tangenttryckningar, exempelvis dessa: (), [],||.

| skrivs Alt+/ på en Mac, och Alt+> på Windows/Linux.

Andra parenteser ställer till problem eftersom de har speciella betydelser i LaTeX-koden, exempelvis kan man inte bara skriva { eftersom detta tecken används för att gruppera tecken. Vill man skriva sådana parenteser måste de föregås av en backslash

Formel LaTeX-kod
\( (1+\frac{1}{x})^2 \) (1+\frac{1}{x})^2
\( \left(1+\frac{1}{x}\right)^2 \) \left(1+\frac{1}{x}\right)^2
\( \left[-\frac{1}{x}\right]_1^\infty \) \left[-\frac{1}{x}\right]_1^\infty
\( \{1,2,3,\ldots ,n\}\) \{1,2,3,\ldots ,n\}
\( \left\{1,\frac{1}{2},\frac{1}{3},\ldots ,\frac{1}{n}\right\} \) \left\{1,\frac{1}{2},\frac{1}{3},\ldots ,\frac{1}{n}\right\}
\( \left.\frac{1}{1+x^2}\right|_0^\infty \) \left.\frac{1}{1+x^2}\right|_0^\infty

Integraler, serier och gränsvärden

Då man skriver integraler, serier med hjälp av sigma-notation, eller gränsvärden; vill man ofta ha gränser angivna. De tecken som i vanliga fall används för upphöjda och nedsänkta tecken, används även då man skall placera gränser.

Då det gäller integraler, placeras gränserna bredvid integraltecknet. I vissa fall vill man ange gränsen under integraltecknet, man använder då kommandot \limits_{}.

De kommandon som används är \int för integral, \sum för serier, \lim för gränsvärden och \prod för produkter.

Formel LaTeX-kod
\( \int_0^2x^2dx \) \int_0^2x^2dx
\( \int\limits_{x\in C}dx \) \int\limits_{x\in C}dx
\( \sum_{i=1}^{n}i=\frac{n(n+1)}{2} \) \sum_{i=1}^{n}i=\frac{n(n+1)}{2}
\( \lim_{h\to 0}\frac{f(x+h)-f(x)}{h} \) \lim_{h\to 0}\frac{f(x+h)-f(x)}{h}
\( \prod_{i=1}^ni=n! \) \prod_{i=1}^ni=n!

Med display ser det istället ut så här:

\[ \begin{align*} &\int_0^2x^2dx \\ & \int\limits_{x\in C}dx \\ & \sum_{i=1}^{n}i=\frac{n(n+1)}{2} \\ & \lim_{h\to 0}\frac{f(x+h)-f(x)}{h} \\ & \prod_{i=1}^ni=n! \end{align*} \]

Mellanrum

I "math mode" placeras det inga mellanrum mellan tecken även om man använder blanksteg. Vill man få ett mellanrum mellan två tecken kan man ange det med hjälp av kommandon. Det finns tre kommandon för att öka mellanrummet; \, ger ett litet mellanrum, \: ger ett medelstort mellanrum, och \; ger ett stort mellanrum. Vill man minska mellanrummet används kommandot \!, detta kommando kan användas exempelvis för att minska mellanrummet mellan integraltecknet och integranden.

Formula LaTeX-code
\( a b \) a b
\( a\: b \) a\: b
\( \int\limits_{x\in C}xdx \) \int\limits_{x\in C}xdx
\( \int\limits_{x\in C}\! x\, dx \) \int\limits_{x\in C}\! x\, dx

by Malin Christersson under a Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 2.5 Sweden License

www.malinc.se